Lars T goda råd

November

Så gott som asiatiskt

Är man riktigt hungrig, ska man söka sig till nåt av de Asiatiska näringsställena. En sak är klar, de snålar inte på portionerna. Detta var nåt man uppskattade särskilt under studieåren. Man åt sig riktigt mätt och fick ändå med sig lite kvällsmat i en påse.

Den rätt som ni här ska få receptet på tillhör min hustrus favoriter. Det är inte säkert att det är ”by the book”. Jag plagierade ett recept som jag trodde att det borde vara och det smakar ju gott – så; då så...

Du behöver:
500 g lövbiff eller strimlat nötkött
- tre stora gula lökar... eller fyra...
- en burk bambuskott
- ½ dl Kinesisk soya
- Salt och svartpeppar
- olja att steka/woka i
- ett gott matris

Gör så här:
- Sätt på riset. Det brukar ta c:a 20 minuter att koka. 
- Ta fram wokgrytan eller en vanlig gryta och värm oljan.
- Strimla, om du inte köpt färdigstrimlat, köttet. 
- Skala och klyfta löken. 
- Lägg nu i köttet i den heta oljan. Se upp för stänk. Låt detta fräsa under omröring till köttet fått lite färg. 
- Tillsätt löken och bambuskotten och låt dem steka som ovan en stund. 
- Slå nu i soyan och låt det sjuda tillsammans. Se till att löken behåller lite av sin spänst. 
- Smaka av med salt och svartpeppar.

Servera med ris och en lätt grön sallad. Gillar du lite hetta, som jag, så tar du lite Sambal Oelek på din portion.

Smaklig måltid!


Oktober

Dela varandras födor

Det blir inget färdigt recept i detta råd heller. Jag tänkte bara passa på tillfället att påminna om några favoriter som håller på att förlora sin plats på våra middagsbord. 
Vi har fått en underbar utsikt över all världens smaklandskap under de senaste åren. Rätter som vi idag tar för självklara fanns inte i vårt medvetande. 
För inte så länge sedan visste vi här i Sverige inte vad pizza var, eller kebab, eller thai, eller... Jag kan hålla på länge till. Kan det vara 20 år sedan tacos gjorde sin debut på våra breddgrader? Denna rätt som idag, med fog, kan sägas vara det svenskaste av mysfredagsrätter. Det är fantastiskt! 

Det har berikat oss
Tack alla ni som kommit hit till oss, på flykt från fasa och förföljelse, och till dig som kommit hit på jakt efter ett värdigt liv. Oavsett hur eller varför du valde Sverige som ditt nya hemland; tack för att du så generöst delat med dig av din matkultur. Det har berikat oss enormt, lyft oss ur vår vardagsgrå pölsa och låtit oss upptäcka en oändlighet av variationer!

Lyft gamla klassiker
Men mitt i denna eufori har vi kanske tappat bort lite av vårt eget... Ja, eget och eget, men ni förstår vad jag menar. Idag har vi lättare för att bjuda på något mera exotiskt och spännande på bekostnad av de gamla klassikerna. Inte minst om vi har gäster från andra kulturer på besök. Är de intresserade av mat, är de alldeles säkert nyfikna på våra traditionella smaker. Fläsk med löksås, med bruna bönor eller blodbröd och vitsås. Men kolla först, i vissa kulturer äter man inte fläskkött. 

Gott om alternativ
Men då finns så klart andra alternativ; inkokt lax eller gravad, rökt, grillad, rullströmming, stekta abborrfiléer, gädda med pepparrot. Eller våra stuvningar; stuvade morötter, stuvad vitkål, dillstuvad potatis. Eller våra färsrätter, köttbullar, så klart, pannbiff med lök, järpar av olika slag, biff a la Lindström, Wallenbergare, kåldolmar... Eller en stek, en gryta...

De nyanlända har generöst delat med sig av sitt. Dags för oss att göra detsamma.


Augusti

Perras syltsensation

Nu kan det vara dags att plocka hem de första spröda rabarberstjälkarna! Stationschefen på den radiostation där jag under stundom får vädra mina lungor heter Susanne Helsing och hon gav mig ett tips om rabarberodling. Om man skyddar rabarberna från ljus i ett tidigt skede, får man nåt som kallas glasrabarber. Lägg en uppochned-vänd hink eller balja över några av de späda skotten. De växer vidare men blir bleka och saknar det tunna skalet. Dessa blir helt underbara att koka sylt eller marmelad på.

Slumpens smakfulla skörd
Jag var inbjuden till ett av förmiddagsprogrammen där jag tillsammans med vår programchef Per-Erik Karlsson skulle laga mat. Jag skulle koka ärtsoppa och Per-Erik skulle bjuda på plättar, tillagade på hans gudomligt instekta gjutjärnslagg. Under tiden vi stod där bland grytorna kom Susanne in och bad oss provsmaka hennes glasrabarbermarmelad. Då gjorde Perra upptäckten av, så vitt jag vet, en helt ny sylt! Han blandade lite av vår pannkakssylt, jordgubb, med Susannes marmelad och lade på en plätt. En formidabel smaksensation var ett faktum! Prova själva är mitt råd...


Juli

Grilla med egen smak!

Ja, nu har väl grillarna gått varma i ett par månader redan och jag har ännu inte berört detta faktum i år. Jag älskar att grilla, det är underbart att stå utomhus och locka fram godsaker över en bädd av glöd. Men ibland går det allt inflation i grillandet och sommaren har också andra smaker att erbjuda! Visst har civilisationen styrt upp oss och våra liv på många bra sätt. Men vi har nära, ack så nära, till det som en gång var vårt ursprung. Öppen eld, äta med händerna...

Skippa besticken
Min dotter Louisa konstaterade en gång att all snabbmat egentligen var mackor av olika form. Jo, men visst har hon rätt i det, om man tänker efter... En korv med bröd är ju inget annat än en två mackor med korv emellan! En hamburgare... pizza, kebab, ja, och så alla dessa baguetter. Då slog tanken mig att den mesta maten som blir fredagsmysrätter, eller på annat sätt blir matsuccéer, ofta är sånt man äter med händerna! 

När vi lägger civilisationens knivar och gafflar år sidan och stoppar fingrarna i maten så händer det någonting med oss! Ta bara alla skaldjur; krabba, kräftor, räkor... eller tacos! Det bästa med en fläskkotlett är väl ändå att få gnaga av benet? Ja, och visst har väl Du också svurit tyst inombords när man serverats kycklingklubba på konferenslunchen, där man känt sig tvungen att äta ”snyggt” med bestick! 
Att äta med händerna är härligt!

Men åter till grillen
Med risk för att slå upp en rad öppna dörrar här, så vill jag ändå dra en lans för den smaksatta glöden och för röken! Jag är i sanning ingen expert på detta, men jag försöker lära mig. Jag tror, och ser det omkring mig, att de flesta av oss grillar på säkerhet. Grillkorven, så klart, fläskkarrén, Caj Pés grilltillbehör...

Så här kan man göra. Skaffa en röklåda! Den finns säkert på din affär. Det är en liten låda av plåt i vilken man kan lägga olika smakgivande ämnen. Det finns flera smaker på påsar att handla. Men kolla vad du har i din egen trädgård! Kanske har du, bör du, kommer du att... beskära dina fruktträd... Lägg på glöden eller i röklådan, krydda lite mindre och låten röken, kanske från din egen trädgård, ge smaken!


Maj

Gott lätt med kotlett

En resa genom Tyskland fyller snabbt socialstyrelsens gamla slogan, 6-8 skivor bröd om dagen, utan att man ens behöver äta en endaste macka! Där är man nämligen väldigt förtjusta i att panera det mesta. Och jag erkänner, jag tycker också att det panerade kan vara underbart att äta. Innanför panaden stannar ju allt som är gott, det som, till viss del stannar i pannan om man steker på vanligt sätt. Jo, visst det finns kvar i stekskyn, men ändå...

Lättätet

I min affär finns det en mycket användbar styckningsdetalj som heter lövskuren kotlett. Jag har tidigare tipsat om andra rätter där de är utmärkta att använda. Nu tänkte jag att vi skulle göra Schweizare av dem. Det finns ju ett annat, mer vedertaget sätt att göra dem på, men jag kan tycka att de blir en smula tunga och köttiga på ett mindre lyckat sätt. De som jag ska göra blir mera lättätna, om du frågar mig.

Gör så här

Man får nog räkna med att göra två till tre per person... Ta två skivor av kotletten och bred lite Dijonsenap på varje skiva, salta och så ett litet drag på vitpepparkvarnen. Lägg sedan på en ostskiva, en skiva rökt skinka, en ostskiva till på den ena av skivorna och lägg den andra ovanpå. Nyp ihop i kanterna, så gott det går och vänd dem i mjöl, doppa dem i ett uppvispat ägg och vänd dem i ströbröd. Stek på försiktig värme och snåla inte på stekfettet. 

Servera med potatismos och gröna ärtor, en sallad därtill och du är hemma! Jag kunde ju ha vispat ur pannan och gjort en brunsås, men jag tycker att det blir saftigt och gott ändå med potatismoset till. Om du väljer vanlig kokt potatis är naturligtvis en liten såsklick att föredra.

Bon apetit!


Mars

Låt fantasin skena!

Få saker är väl så inspirerande att laga som köttfärslimpa! Hela världen ligger öppen framför dig. Krydda som du känner, fyll den med vad du vill eller täck den, om du känner för det.
För en tid sedan hade min yngsta dotter och hennes man besök från USA, och jag lyckan att få smaka en Amerikansk variant, en meatloaf, av rang! Jag har ingen aning om vad som var i. Jag frågade inte heller, men gott var det.

Nej, jag tänker inte bjuda på ett köttfärslimperecept här. Det vore inte mycket till råd. Har du inte redan ett grundrecept på köttfärs, så finns det hundra varianter på nätet och när det roliga börjar, ja, då är det ju du som ska sätta din prägel på rätten. Men hur vet jag om det jag håller på att blanda ihop blir gott då? Jo, precis som i all matlagning, så måste en smaka sig fram! Men du kanske är som jag. Jag är nämligen inte så förtjust i att smaka på den råa färsen, vilket ju många andra gör. Men gör så här då; gör en liten köttbulle, lägg den på en assiett och låt den gå i mikron i 10-15 sekunder. Sen smakar du och så kan du avgöra vad du vill ha mera av, eller vad du vill fortsätta att smaksätta med; ost, bacon, kapris... Låt fantasin skena!

Nu till saken. Normalt så blandar en sin färs och sen formar en sig sin limpa, lägger den på en plåt och gräddar den! Men idag ska jag tipsa om en av min mammas trix! Hon är säkert inte ensam om att ha gjort så här, men jag har aldrig stött på det annat än i mitt föräldrahem. Vad mamma gjorde var att lägga färsen i en smord sockerkaksform. Man kan ju också klä hela formen med bacon istället för att smöra och sen stoppa in hela härligheten i ugnen. Vad är då vitsen med det? Varför inte bara göra som vanligt? Jo, i mitten finns nu ett hål som kan fyllas med diverse godsaker; en svampstuvning, löksås... Återigen så är det bara fantasin som sätter stopp.

Lycka till!


September 2016

Festligt med osttäcke

Mat som går att förbereda! Varje gång jag hittar en rätt som man kan förbereda i god tid, men som ändå ser fräsch och festlig ut, blir jag lycklig. Det är ju så bra! På alla sätt! Har du gäster så slipper du vara fjättrad vid kastrullerna och kan delta i festen, fast det är du som har hand om allt. Likaså är ju dessa rätter en gudagåva när man vet att det blir snärjigt nästa dag. Ja, men då förbereder vi maten ikväll när tid finns. 

Grytor är ju ett alternativ, soppor likaså. Men om man vill att det ska kännas lite mera festligt, så är osttäcket ett bra alternativ. Jag ska ge exempel på en sådan rätt här. Med den beskriver jag själva principen, sen kan du leka som du vill med olika såser och grundråvaror.

Fyra personer – fyra filéer...
Kycklingbröstfilé x 4 således
1 liten burk ananas i sin egen juice 
1 stor, grovt hackad, gul lök
50 g smör
3 msk (c:a) vetemjöl
Standardmjölk
Curry (ta inte första bästa i kryddhyllan utan kolla runt – curry är en hel värld av dofter och smaker).
Riven ost – gärna VB

Vi börjar med såsen.

Smält smöret i en kastrull och lägg i curryn och låt den puttra i smöret en stund. Snåla inte med curryn! 

Vispa i vetemjölet och späd sedan med, först ananasjuicen, sedan mjölken under ständig omrörning, så att det inte klumpar sig, till önskad konsistens. 

Smaka av med salt och peppar. Låt nu såsen stå och puttra stilla, ju längre desto bättre. Späd med mjölk när såsen tjocknar.

Krydda kycklingfiléerna och bryn dem på alla sidor så att de får en fin färg. De ska inte bli genomstekta för de tillagas färdigt under gratineringen. Ta dem ur pannan och låt dem svalna lite, Skär dem sedan i centimetertjocka skivor och lägg dem, omlott som taktegel, i en ugnsfast form. Skär ananasen i mindre bitar, lägg ner det bland filéerna och slå över såsen. Så här långt kan allt förberedas!

När det snart är dags för att äta så stoppar Du in formen så lågt som möjligt i ugnen på 225 °C. När såsen börjar bubbla, tar Du ut gratinen och strör på osten och gratinerar sedan rätten i mitten på ugnen i c:a 15-20 minuter.

Pressad potatis eller ett gott matris, eller, rent av, en bulgur/grönsaksblandning smakar finfint därtill liksom kallt öl!

Om Lars T Johansson

Född 1954, gick ut Skara skolscen 1972 och Statens Scenskola i Malmö 1975.

Efter Scenskolan arbetade Lars T. vid Skånska Teatern i Landskrona fram till 1979, med undantag för ett kort gästspel, Din Värld, 1977 på dåvarande Västernorrlands Regionteater. 1979 kom han tillbaka till Regionteatern och Västernorrland där han arbetade som fast anställd till 1988 (teaterchef 1985-1988). Under tiden vid Regionteatern var han en av initiativtagarna till, och medlemmarna i musikteatergruppen Cappella Buffa med föreställningar som Prinsen och tiggaren, Barnbidraget, Krognoter och hans egen dramatisering av HC Andersens, Näktergalen. Lars T. sammanfattar gärna allt han gör i orden "folk, lust och spel".

Sedan 1988 har Lars T. frilansat som kulturell diversearbetare: programledare (i div. sammanhang där man kan nämna: Skulefestivalen och Helsingborgs visfestival), radiopratare (P4 Västernorrland), sångare/låtskrivare (bl.a. i sånggrupperna "Just for fun" med Helen Sjöholm och Ehrling Eliasson och "Scensation" med Titti Sjöblom), revy, musikal, lite film och en hel del tv.

Med mer eller mindre jämna mellanrum har han sedan 1996 också gästat Teater Västernorrland i roller som: John i Oleanna, Göte Servieng i La strada del amore, Tjaffo i Min store tjocke far och Pepparkakslandet, advokaten i Ett drömspel och Baltasar i Hårda Bud.

AB Scen Lars T

AB Scen Lars T är ett produktionsbolag inom underhållning och kultur. Vi tar exempelvis uppdrag som skådespelare, sångare, programledare, utbildare, radiopratare, toastmaster och liknande. Verksamheten bedrivs ofta tillsammans med samarbetspartners som Teater Västernorrland, Film i Västernorrland, SVT och SR.

AB Scen Lars T är i första hand ett enmansföretag, men under perioder kan arbetsstyrkan vara allt mellan 2 och 25 pers. Vi finns i Härnösand och huvuddelen av verksamheten bedriver vi i Mellannorrland. Vi har emellertid många uppdrag även i övriga delar av landet.

Verksamheten har på grund av sin natur inga fasta öppettider eller telefontider. Bästa sättet att komma i kontakt med oss är via mobiltelefon, 070-531 80 63. Lämna ett meddelande om ingen svarar.
Välkommen att höra av dig!


September

Korven – en ”grythottare”

I aprilrådet så avhandlade jag ölkorven som smaksättare och nu tänkte jag ta tag i några andra korvar. Under grillsäsongen, icke minst, men även hela året dignar hyllorna på våra livsmedelsaffärer av korv. Det finns, verkar det, hur många sorters kryddiga korvar som helst att botanisera bland. De är ju oftast goda som de är men de kan också, som ölkorven, användas för att smaksätta en helt egen rätt. Tyvärr kan jag inte memorera alla korvsorternas namn, de är ju så många. Men det spelar egentligen ingen roll, för på förpackningen står det mesta att läsa och det är ju kryddan vi är ute efter.

Varför inte testa?

Så här i den begynnande hösten är ju grytorna nummer ett i många hem. Det finns gott om färska och, inte minst viktigt, närproducerade rotsaker och dessa är ju alltid goda kamrater i grytkoket. Eller, varför inte i soppan. Soppa med höstens alla godsaker är ju underbart. Jag antar att du, liksom jag, har dina specialare av invanda grytor och soppor och allt går liksom på rutin. Vi vet ju att det brukar bli gott, så varför krångla till det? Ja, men varför inte? Varför inte lägga till nåt nytt, som öppnar nya vyer i det gamla goda?

Så här tänker jag; varför inte försöka att hotta till den gamla favoritgrytan, det är ju så enkelt? Ta en noggrann titt i korvhyllan på affären och fundera lite på vilken smak som skulle kunna ge den kära gamla köttgrytan en ansiktslyftning. 

En ny smakbas

Så här skulle det kunna gå till: Hitta den korv du tror skulle passa, slanta mer den i den, ännu så länge tomma, ja lite matfett ska ju vara i, men i övrigt, tomma grytan. Låt dem ligga där och fräsa på svag värme i åtminstone 10 minuter. Rör om då och då. De får inte brännas vid! Under tiden kan du förbereda resten av det som ska ner i grytan. När du är klar med detta tar du upp korvslantarna med en hålslev. Se till att allt matfettet blir kvar i grytan! Det är där, i fettet, vi nu har den nya smakbasen för den gamla favoritgrytan. Gör sedan din gryta på vanligt vis. Nu har du ett val; antingen kan du lägga med korvslantarna i den färdiga grytan. Eller så kan du spara dem till en annan dag och då kanske göra en låda, med överblivet ris, pasta eller potatis. Eller så kan du göra en omelett eller en stroganoff med ny touch... 

Låt fantasin flöda.


Juni

Överraska dig med något oväntat

Juni, sommar och, förstås, sill. Sill i alla dess former. Det är ju så enkelt och gott; sill och färska, dillkokta, potäter, en hårdbrödsmacka, lite god ost, gräslök och gräddfil! Det finns ju en rasande massa typer av inläggningar så ibland är liksom sillen allt i ett och det tarvas inga andra tillbehör, potatis och/eller ett gott bröd och den lätta sommarlunchen är i hamn.

Men det där med tillbehören är ju ändå en källa till mycket inspiration. Man kan prova på det mesta, bara smaka och avgör vad du tycker. När man ska testa nya smaker är ju ofta problemet att man måste jaga en hel rätt, innan man kan smaka av och avgöra om det smakar bra. Gör det då inte det, så står man ju där med brallorna nere. Har man tid kanske man kan svänga ihop något nytt, eller så får man ”bessa” som mina barn säger, det vill säga, beställa! Från nån restaurang med hämtmat och hemkörning...

Som sagts nån gång, kanske sagts, rent av, nån gång för mycket – ”bara fantasin sätter gränserna”.

Några exempel: När vi äter den vanliga midsommarsillen (Matjessill) har vi alltid, förutom de sedvanliga tillbehören; gräslök/rödlök, gräddfil, ägg och potatis också hackade rödbetor och, hör och häpna, bostongurka till. Detta, som det heter på nymatsvenska, ”gifter sig” på ett underbart sätt. Jag garanterar succé om du lägger med dessa tillbehör på silltallriken!

Till lite krämigare inläggningar kan det smaka mumma med lite olika sorters bär. Vindruvshalvor, skivade jordgubbar smakar jättegott ihop med t.ex. skärgårdssill!

Kort sagt: Ta en sillbit, skär upp den i mindre bitar och smaka tillsammans med nåt oväntat. Rätt var det är, uppstår en smaksensation!  


April

Ölkorv – en smaksak

Ölkorv! I min affär kryllar det av ölkorvsvarianter. I egna ställ, på lockplatser, i ordinarie korvkyl, ja, överallt ligger dessa torra korvpinnar. Numera finns också snacksvarianter av dem i små plastlådor, förmodligen för att vi ska slippa skära upp egna, lagom stora, snacksbitar. Jag är, det ska inte stickas under stolen med, tämligen trött på dem som tilltugg, men som smaksättare kan de vara fantastiska. 

Det kanske inte riktigt har blivit grilltider ännu, men den salsa som jag ska tipsa om idag kan med fördel ätas till många kötträtter, även de som tillagats inomhus på den vanliga spisen.

Gör som så här: 
- Slanta upp ett par korvar av valfri sort 
- Slå lite olja i en panna och låt ”slantarna” ligga där och mysa på svag värme en god stund. Kolla så att du inte bränner dem! 
- Öka värmen en smula och tillsätt 1 gul lök och lite socker. Låt detta stå tills löken är blank och genomskinlig. 
- Slå då på två burkar med krossade eller passerade tomater, låt puttra en stund och smaka sedan av. 
- Om sälta och sötma känns bra, så är det nu dags att lägga till lite extra smaker. Skivade oliver, hackad grillad paprika eller kryddor som körvel, oregano eller till exempel basilika. Som sagt ett härligt tillbehör till grillat, men även till andra kötträtter, fläskkotletter till exempel! Man kan också ha salsan till att doppa vitt bröd i.

Smaklig måltid!


Februari

Läckert med ost i biffen

Årets revy heter som bekant blandfars. Av de reaktioner vi mött och med tanke på vilka lysande recensioner vi fått verkar det som årets föreställning är som pricken över i! Trots att det saknas två prickar över a? Jo, om man ska laga mat är ju, trots allt, färs en bättre råvara än fars.

Färsrätter låter sig ju varieras i det oändliga och, som klyschan säger; är det bara fantasin som sätter gränser för vad som är möjligt.

Jag är mycket förtjust i de där stora röda ostbollarna som dyker upp i hyllorna varje jul! Holländsk Edamer, salt och god, tillika ett värdigt komplement till julens alla varianter av charkuterier. Kanske är min förtjusning också baserad på att den bara finns i butikerna under en kort julrusch. Nu är de borta och man får längta ett år innan man åter kan sätta ostkniven i den!

Om man inte plockar med sig babyvarianten med sig hem. Ni har säkert sett dem, de små nätkassarna med små varianter av den röda läckerbiten. Nu smakar de inte särskilt lika, så något verkligt komplement är det inte. Däremot har de en härlig konsistens och är perfekta att ha som fyllning i en köttfärsbiff!

Gör så här:

Jag bryr mig inte om att skriva mått, vikt eller mängd här. Har Du inte någon egen grundfärsblandning, så kan Du googla en.

Gör Din färs, 1 ägg per 500g, kryddor, lök, ströbröd, , salt och peppar och vad Du brukar blöta upp brödet med. Jag har hört allt mellan vatten och sockerdricka liksom mellan öl och cider eller mjölk och sodavatten.

Skala de små ostarna och vik om dem med köttfärsen och forma en biff runt varje ost. Försök att få färsen lika tjock runtom hela osten. Bryn dem hastigt i en het panna och kör sedan in dem i ugnen 220°C i c:a 20 minuter. Titta till dem då och då, de är helt klara när osten börjar ge sig till känna genom att smälta igenom färshöljet.

Kokt potatis, steksky, en sallad med mycket syra i och ett glas (Holländsk) öl!


December 2016

Kylskåpsrensarrätter

Alla matkulturer har sina ”pyttipannor”. Bondomeletter, grytor, lådor, pizza är alla varianter på Kajsa Vargs stolta devis – ”man tager vad man haver”.

Jag ska ärligen erkänna att jag inte är så särskilt förtjust i rester. Att värma på det man åt häromdan är inte min melodi. Jo, visst, ibland kan det vara praktiskt att ta till en matlåda och självklart vet jag att man inte ska kasta mat. Men jag vet ett annat sätt att lura i sig resterna. Gör nåt nytt av dem. Det har rent av hänt att restblandningen blivit så god att det sedan har fått bli en egen rätt. Flera goda pastasåser i vårt hushåll är just exempel på detta. 

Problemet, för många, med resträtter är rädslan att blanda olika ingredienser. Inte kan man väl blanda kött och fisk? Jojomen! Det kan man visst det och gott blir det. Det har ju varit lite av ett mode på restauranter att blanda och ge, surf n’ turf, kallas det, och finns det ett namn på utrikiska, då är det fint! 

Jag tog mig före att medvetet rensa mitt kylskåp vid ett par tillfällen. Ja, för i vanliga fall ”gör man ju liksom” bara. Men nu har jag skrivit ner vad jag gjorde...

Varsågod – två kylskåpsrensarrätter.

Lax och baconlåda.

Detta hittade jag i kylen: 
6 kokta potatisar, ett paket bacon från Fjällchark, lite rökt lax, mjölk och tre ägg.

Och så här gjorde jag:
Skivade potatisen i tunna skivor och varvade bacon, lax och potatis, lite peppar här och där, i en smord, ugnsfast form med lock. Jag värmde 1 dl mjölk och vispade ihop med äggen. Sen slog jag äggstanningen över alltihop och in i ugnen, mitt i på 225°C. När äggstanningen nästan har satt sig, av med locket så lådan får fin färg! Supergott med lite hårt bröd och en sallad. Det är dessutom jättegott kallt!

Pasta med kylskåpsrensarsås. 

Detta hittade jag i kylen:
Ett knippe kokt broccoli, en liten bit falukorv, fyra Bullens pilsnerkorvar, en stekt ryggbiff, några champinjoner, en skål kokta spagetti och ägg, mjölk och ost.

Och så här fick det bli:
Jag lade broccolin i bottnen på en ugnsfast form. Sedan skar jag ner alla de andra ingredienserna i små bitar och la ovanpå. Gjorde en äggstanning, som ovan, slog över och täckte alltihop med riven ost. In i ugnen, 225°C... Servera med tomatsallad.

Nu får julmaten plats i kylen!

Ha en riktigt God Jul! 
Och så ses vi på Härnösands teater på nyårsafton!